Medicinkombination som överdoserades -> Midazolam + Morfin. 

2025-03-25 klockan 06:09 kan vi ta del av en artikel på webbplatsen hd.se där innebörden i artikeln har sin grundkälla i TT Nyhetsbyrån. I artikeln framgår det att en sjuksköterska har ställts inför rätta misstänkt för ha mördat 9 patienter som vårdades i livets slutskede.

26 patienter ska ha injicerats med höga doser av Midazolam och Morfin.

Tag del av informationen här.

Other articles:

• Palliativ Vård - Vad det är och hur det kan utföras i Höganäs kommun?
• Hemtjänst Höganäs/ ASIH - Hantering av medicin, dosering och tolkning av medicinlista kontra patient status.
• Höganäs Hemtjänst - Hantering av medicin.
• Återupprepade likartade händelser inom ramen för medicinhantering inom hemtjänst beror inte på slumpen.

Palliativ vård - Vård i livets slutskede. 

Väldigt många är ovetande kring innebörden av palliativ vård. Vad det är, när en patient blir placerad i palliativ vård, regler kring palliativ vård etc. Ovetandet finns hos patienter, nära anhöriga och hos viss vårdpersonal. 

Palliativ vård är inget man pratar om öppet eftersom det är ett väldigt känsligt ämne och det är just därför många är ovetande kring innebörden av det. 

På Sveriges Riksdags webbplats finns en skrivelse (2004/04:166) som berör ämnet Palliativ vård och vård i livets slutskede. 

Även om denna skrivelse är äldre så framgår viss information som tydliggör vissa bitar kring ämnet palliativ vård. 

Följande information framgår bland annat i skrivelsen Skr.2004/04:166:

I svensk sjukvård gäller att ingrepp eller åtgärder, vars syfte är att förorsaka en patients död, aldrig får användas. Även om detta är patientens uttryckliga vilja så kan självbestämmanderätten i detta fall inte respekteras.

Det finns inte någon lagstiftning som specifikt berör vården i livets slutskede.

Människovärdesprincipen

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna omfattar bl.a. rätten till liv, rätten att inte bli godtyckligt frihetsberövad, rätten till privatliv, religionsfrihet och rätten till bästa uppnåeliga hälsa.

Staten, men även kommuner och landsting, ansvarar för att de mänskliga rättigheterna tillförsäkras individen i enlighet med principen om likabehandling, det vill säga utan diskriminerande åtskillnad. Principen om likabehandling gäller oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.

Behovs - och solidaritetsprincipen

Att alla har lika rätt och lika värde är inte tillräckligt som grund för prioriteringar i vården. För att kunna välja vilka som i första hand skall få vård krävs ytterligare riktlinjer. En av dessa är behovs- och solidaritetsprincipen, vilken innebär att resurserna skall satsas på de verksamheter och individer där behoven är störst. Solidaritet innebär inte endast lika möjligheter till vård utan också en strävan att utfallet av vården skall bli så lika som möjligt, dvs. att alla skall nå bästa möjliga hälsa och livskvalitet. Solidaritet innebär därför också att särskilt beakta behoven hos de svagaste. Hit hör bl.a. barn, personer med demenssjukdom, medvetslösa.

1982:763; HSL, 1998:531 LYHS

I kommunernas hälso- och sjukvård skall det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska som svarar för:

–att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna,

–att anmälan görs till den nämnd, som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom.

De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna har därmed en viktig roll att spela för kvaliteten i den palliativa vården.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:32) om informationsöverföring och samordnad vårdplanering anges att vårdinsatser i livets slutskede måste samordnas på ett optimalt sätt.

Planering och samverkan av medicinska, psykologiska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetad, individuell vårdplan, i vilken den enskildes önskemål om vården utgör utgångspunkten.

Socialstyrelsens tillsyn skall främst syfta till att förebygga skador och eliminera risker i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen skall genom sin tillsyn stödja och granska verksamheten och hälso- och sjukvårdspersonalens åtgärder.

Enligt 28 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) skall ledningen av hälso- och sjukvård vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården.

Kommunerna ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges inom kommunens särskilda boendeformer och i dagverksamheter upp till och med sjuksköterskenivå.

God samverkan och väl sammanhållna vårdkedjor medför högre vårdkvalitet för Skr. 2004/05:166 patienten, samtidigt som resursutnyttjandet blir mer effektivt.

En svårighet som framhållits i detta sammanhang är hur, när och av vem markeringen om övergång från tidig palliativ vård till sen skall göras.

Läkaren har det medicinska ansvaret för patienten och skall ta ställning till patientens behandling.

En ytterligare förklaring till den skiftande vårdkvaliteten är, enligt Socialstyrelsen, skillnader i tillgång på välutbildad personal. På många håll i landet är det svårt att rekrytera personal med tillräcklig utbildning.

Landstingen ansvarar för hemsjukvården, men landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda hemsjukvård om landstinget och kommunen kommer överens om det samt regeringen medger det. Hälften av landets kommuner (147) har i dag tagit över ansvaret för hemsjukvården.

Kommittén om vård i livets slutskede har föreslagit att det vid alla enheter där palliativ vård bedrivs skall upprättas tydliga rutiner för hur relevant information skall lämnas och ***dokumenteras.

Regeringen vill betona hur viktigt det är att huvudmännen tillämpar rutiner som säkerställer att HSL:s och LYHS bestämmelser om information till patienten förverkligas i det dagliga arbetet.

Studier visar också att det finns ett stort behov av kunskapsutveckling kring frågor som rör vården i livets slutskede. I rapporten Evidensbaserad äldrevård – en inventering av det vetenskapliga underlaget (2003 nr 163) från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) konstateras att det finns en stor kunskapsbrist inom den palliativa vården.

Ett av de områden som brister är kunskaper om symtomlindring.

Att kvaliteten på vården i livets slutskede varierar på olika platser i landet beror bl.a. på att flera som arbetar inom området saknar adekvat utbildning.

Socialstyrelsen har utifrån kommunernas personalstatistik påvisat att 40 procent av omvårdnadspersonalen saknar formell yrkesutbildning för sitt arbete.

I det här sammanhanget finns det skäl att peka på att behovet av kompetensutveckling naturligtvis även gäller den palliativa vården. Eftersom allt fler svårt sjuka och döende vårdas i särskilda boendeformer eller ordinärt boende med hemtjänst ställs det stora krav på hög kompetens i den kommunala vården och omsorgen.

Den medicinsk-tek- niska utvecklingen har medfört att allt fler personer med cancersjukdomar kan botas.

Kommittén har kunnat konstatera att vården i livets slutskede är ett område inom vilket det råder stora brister. Bristerna gäller framförallt medicinska insatser, bemötande, information och stöd till närstående. Forskning och utbildning i palliativ medicin är också svagt utvecklade områden i Sverige.

Källa: Sveriges Riksdag 

Skrivelse: 2004/04:166